Livmoderslemhinnan genomgår cykliska förändringar som svar på varierande nivåer av de kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron. Dessa hormoner produceras av äggstockarna under styrning ifrån hypofysen. Under cykeln växer livmoderslemhinnan i takt med att östrogennivåerna ökar. Vid slutet av cykeln sjunker nivåerna av östrogen och progesteron vilket leder till att livmoderslemhinnan stöts ut som en menstruationsblödning (dvs om man inte har blivit gravid).
Under mensen blöder också det endometrium som finns utanför livmodern. Blodet blir då fångat inne i bukhålan. Detta leder till lokala små inflammationer vilket kan skada omkringliggande område. Det bildas små blodcystor som kan vara små som knappnålshuvuden och/eller stora som apelsiner. Då detta sker vid varje mensblödning uppstår kroniska inflammationer vilket kan orsaka ärrvävnad och sammanväxningar mellan olika vävnader. Den kroniska inflammationen och sammanväxtningar kan ge smärtor. Andra komplikationer kan vara att cystor spricker och orsakar ännu större inflammationer, endometriosvävnad sprider sig till nya områden, blödningar i tarmen pga endoemtrioscystor, sammanväxningarna som kan hindra passage av ägg genom äggledare och därmed leda till subfertilitet (svårighet att få barn) eller infertilitet (oförmågan att få barn).
Menstruationscykelns faser
Menstruationscykeln innefattar tre faser; proliferationsfasen, sekretionsfasen och deskvamationsfasen.
Fas 1: Proliferationsfasen
1. Hypofysen producerar det follikelstimulerande hormonet FSH
2. Äggstocken producerar folliklar innehållande äggceller. En blir dominerande.
Under denna fas utsöndrar hypofysen det follikelstimulerande hormonet FSH. Under inverkan av detta hormon börjar äggstockarna således att producera äggblåsor (folliklar) med äggceller. Trots att flera folliklar bildas är det dock bara en follikel som vanligtvis blir dominerande.
3. Folliklarna producerar könshormonet östrogen
4. Endometriet byggs upp och växer.
Folliklarna producerar hormonet östrogen. Ju större folliklarna blir desto mer östrogen producerar de. Östrogen hjälper till att bygga upp den tidigare bortmenstruerade livmoder-slemhinnan, vars storlek är beroende av östrogenhalten i blodet. Den kommer att växa och byggas upp - proliferera.
5. Den höga östrogenhalten stimulerar hypofysen att producera en kraftig dos av LH.
6. Under inverkan av LH brister follikeln och ägget frigörs (ovalution eller ägglossning).
När östrogenhalten i blodet är tillräckligt hög kommer hypofysen att producera en plötslig och mycket kraftig topp av det luteiniserande hormonet LH, ett hormon som gör så att äggen på äggstocken mognar. Detta brukar ske på 13:e - 14:e dagen i menstruationscykeln. Under inverkan av LH klommer den dominerande follikeln att brista, och äggcellen kommer att frigöras från follikeln, dvs kvinnan har ägglossning (ovalution).
Fas 2: Sekretionsfasen
7. Den tomma folliken omvandlas till en sk. gulkropp.
8.Gulkroppen producerar hormonerna östrogen och progesteron.
9. Under inverkan av progesteronet kommer endometriomet att växa.
Den röda follikeln kommer, liksom ett blåmärke, att först bli blå och sedan gul. När den är gul kallas den för gulkropp (corpus luteum) Gulkroppen har, liksom follikeln, en förmåga att producera östrogen. Den har emellertid även förmågan att producera att annat hormon som kallas gulkroppshormon, progesteron eller gestagen. Halten av progesteron i blodet kommer härvid att öka, och detta leder till att den växande livmoderslemhinnan luckras upp och blir saftrik, dvs den får en ökad sekretion
Fas 3: Deskvamationsfasen
10. Gulkroppen dör efter 14 dagar och stryper all tillförsel av östrogen och progesteron.
11. Endometriomet stöts bort och rinner ut tillsammans med blod - kvinnan menstruerar.
Gulkroppens livslängd är, om ingen befruktning sker, ungefär 14 dagar. När gulkroppen dör (bild 10) kommer östrogen- och progesteronhalterna i blodet att hastigt sjunka. Denna hastiga hormonförändring kommer att strypa syretillförseln till livmoderslemhinnan (endometriumet). När livmoderslemhinnan blir utan syre kommer livmodermuskulaturen att stöta ifrån sig den. Den börjar blöda och lossnar från muskelväggens insida - kvinnan menstruerar (bild 11).
Befruktning
10a. Gulkroppens egenskaper förändras och den producerar ännu mer av hormonerna östrogen och progesteron.
10b. När det befruktade ägget fastnar i livmodern kommer det att producera stora mängder östrogen och progesteron.
Om ägget befruktas inuti äggledaren kommer det att utsöndra hormonet humant choriongonadrotropin HCG. Detta hormon har fömågan att förändra gulkroppens egenskaper (corpus luteum graviditatis). Istället för att dö, kommer den att växa till och producera ännu mer homoner. Detta leder till att östrogen- och progesteronhalterna i blodet fortsätter att öka, och att livmoderslemhinnan fortsätter att växa. När livmoderslemhinnan, endometriet, växer så mycket kallas den decidua. Det befruktade ägget sätter sig fast i decidua och kommer då själv att börja producera stora mängder östrogen och progesteron. Gulkroppens produktion av dessa hormoner kommer då inte längre att behövas och efter cirka sex veckor kommer den sakta att återbildas.
De höga halterna av östrogen och progesteron under en graviditet förhindrar hypofysen att producera hormonerna FSH och LH och därmed förhindras kroppen att återgå till fas 1 i menstruationscykeln tills dess att graviditeten är fullbordad.
