Vetenskapen känner ännu inte till orsakerna till varför endometrios utvecklas, men det finns flera teorier om hur sjukdomen uppstår. Den mest erkända teorin är uppkomst via retrograd menstruation (Sampsons implantationsteori). Fragment av livmoderslemhinnan kommer ut i bukhålan via menstruationsblod genom äggledarna. Fragmenten fäster mot och infiltrerar bukhinnan och äggstockarna. Cellerna delar sig och blir fler och formar endomet¬rioshärdar, samtidigt som det sker ett inflammatoriskt svar från kroppen. Detta i sin tur leder till inväxt av blodkärl och nerver samt ärrbildning och ibland sammanväxningar.
Den vanligaste platsen för endometrios är i lilla bäckenet, vilket talar för teorin om retrograd menstruation. Minst 90 procent av alla kvinnor har retrograd menstruation, men bara 10 procent utvecklar endometrios, vilket i sin tur talar för multifaktoriell genes, dvs det är flera faktorer som måste samverka för att endometrios ska bildas.
Immunsystemet har en avgörande roll för utvecklingen av endometrios. Vid endometrios har immuncellerna (NK-celler och cytotoxiska T-celler) i bukhålan en nedsatt förmåga att oskadliggöra endometriefragment, vilket leder till att cellerna kan infiltrera vävnaden och tillväxa. Vad som orsakar denna nedreglering av immuncellerna är ännu inte helt känt. Denna förklaringsmodell stämmer troligtvis för den peritoneala endometrios (ytlig endometrios i bukhinnan) man finner i lilla bäckenet och som är den vanligaste typen av endometrios. En vidareutveckling av denna teori är att det rör sig om endometriestamceller som sprids i bukhålan via retrograd menstruation. Övriga teorier inkluderar rester av de embryonala Müllerska gångarna*, vilket kan förklara infiltrativ endometrios framför allt kring sakrouterinligamenten och bakre väggen i lilla bäckenet, samt metaplasi av celomceller** som kan förklara endometrios i t ex lungsäcken och andra ovanliga platser där ett celomiskt epitel kan genomgå metaplastiska förändringar och övergå i endometrios [3]. Endometrios kan också uppstå genom spridning via blod eller lymfa.
*De Müllerska gångarna är ett system som bildas under fosterutvecklingen i den primitiva bukhålan. Detta utvecklas till äggledare, livmoder och den övre delen av slidan. De Müllerska gångarna bildas hos både kvinnliga och manliga foster men hos manliga foster tillbakabildas de genom ett hormon som produceras från testiklarna. rester från det Müllerska systemet skulle då kunna aktiveras (d.v.s. dessa rester börjar av oklar anledning växa igen under puberteten eller senare) vilket skulle kunna ge upphov till endometrios i lilla bäckenet. Denna mekanism skulle eventuellt kunna förklara endometrios hos män som behandlas med östrogen.
**Coleomceller är specialiserade epitelceller i bukhinnan och lungsäcken. Teorin är att en del av dessa celler genomgår metaplasi, d.v.s. en omvandling från coleomceller till en annan typ av celler, i detta fall endometriosceller. Denna mekanism kan förklara endometrios i buk- och brösthåla och endometrios hos män som genomgår östrogenbehandling. Metaplasi skulle möjligen även kunna ligga bakom endometrios t.ex. på äggstockar där äggstockens epitel- eller stromaceller kan genomgå metaplasi.
Arv
Ärftliga komponenter från både mammans och pappans sida är av betydelse för risken att utveckla endometrios. Tvillingstudier har visat ungefär 50% ärftlighet för endometrios, dvs det är 50% risk att barn till en förälder med endometrios utvecklar endometrios.
Hormonstörande ämnen
Endokrinstörande ämnen är miljögifter som på olika sätt påverkar våra hormoner. De kan orsaka störningar på många olika sätt t.ex. genom att förändra hormonfunktionen genom att binda in till hormonreceptorer och därmed öka/minska effekten av hormonet, förändra hormonsyntesen eller hormonreceptorfunktionen. Detta kan i sin tur påverka kroppens hormonella balans. När det kommer till endometrios är det endokrinstörande ämnen med östrogenliknande effekter som är de främsta kandidaterna t.ex. fytoöstrogener, syntetiska östrogenliknande substanser som dioxiner, BPA, vissa pesticider, ftalater och polyklorerade bifenoler (PCBs). Exakt hur, om och till vilken grad endokrinstörande ämnen påverkar utvecklingen av endometrios är idag inte kartlagt. Några hypoteser är negativa förändringar i progesteronfunktion eller förändringar i immunsystemets funktioner.
________________________________________
Källor:
• www.endometriosis.org
• Läkartidningen. 2020;117:19231
• Endometriosis: Science to practice. ISBN 978-4443-3706-8.
• Endometrios, Matts Olovsson, Internetmedicin (http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3079).
• Endometrios, Rapport nr 75, 2016. SFOG. ISS 1100-438X
Senast reviderad 2021-03